Mösstock
Ordet mösstock används frekvent i min familj och mina vänner från bebyggelsen norr om Boden, dvs Svartlå/Harads. Ordet i sig låter jävligt kul tycker jag, en stock med en mössa. Ordet kan jämföras med till exempel: mes, fjolla, dagdrivare osv. Kan jämföras med tornedalens ord "knapsu".
För att slippa bli kallad för mösstock, så finns vissa kriterier du måste uppfylla:
- Super du till, så får sällskapet högst bestå av 4 personer. Du får ej befinna dig nära ett samhälle där människor kan finnas, utan du måste vara minst 1 mil ifrån närmaste granne. Det du dricker har även betydelse, ingen alkohol från systembolaget får intagas. Ska du dock dricka öl, så tillåts bara obskyr smuggelöl.
- Är du hungrig, så tillåts verkligen inte någon form av "normal svensk mat". Födan ska helst vara något som ser vidrigt ut och dryper av fett, helst vara lite härsket också. Ska det grillas, så är det inte gasolgrillar eller liknande som gäller, utan du gör upp en brasa, trär på en bit korv eller fläsk på en pinne, kör in hela skiten i eldens mittpunkt och låter ligga tills hela stycket har förkolnat. När du äter så måste du redogöra för alla dina kamrater hur helvetes gott det är.
- När du åker på din årliga resa till stan, så måste du snegla på alla och muttra något om "jävla mösstockar", eller liknande.
Att bli kallad mösstock är något av det mest förkrossande du kan vara med om. Det går aldrig att bli fri från den stämpeln. En gång mösstock, alltid mösstock.
För att slippa bli kallad för mösstock, så finns vissa kriterier du måste uppfylla:
- Super du till, så får sällskapet högst bestå av 4 personer. Du får ej befinna dig nära ett samhälle där människor kan finnas, utan du måste vara minst 1 mil ifrån närmaste granne. Det du dricker har även betydelse, ingen alkohol från systembolaget får intagas. Ska du dock dricka öl, så tillåts bara obskyr smuggelöl.
- Är du hungrig, så tillåts verkligen inte någon form av "normal svensk mat". Födan ska helst vara något som ser vidrigt ut och dryper av fett, helst vara lite härsket också. Ska det grillas, så är det inte gasolgrillar eller liknande som gäller, utan du gör upp en brasa, trär på en bit korv eller fläsk på en pinne, kör in hela skiten i eldens mittpunkt och låter ligga tills hela stycket har förkolnat. När du äter så måste du redogöra för alla dina kamrater hur helvetes gott det är.
- När du åker på din årliga resa till stan, så måste du snegla på alla och muttra något om "jävla mösstockar", eller liknande.
Att bli kallad mösstock är något av det mest förkrossande du kan vara med om. Det går aldrig att bli fri från den stämpeln. En gång mösstock, alltid mösstock.
Ken, inlägget som spårade
Jag gjorde just ett quiz på facebook, för att se vilken karaktär jag är i det gamla kultspelet Street Fighter II. Besvikelsen blev stor. Jag blev Ken.
Ken.
Kan ni förstå, Ken
Ken, hur fan ser han ut?
Iallafall så var beskrivningen av Ken (och av mig, tydligen) väldigt rolig.
"It's tough living in the shadow of someone else. Try though you may, you will never be as famous or as liked as your closest companion, although both of you are truly equals. Your lack of mystique and ordinary (albeit attractive) appearance doesn't attract many followers."
Det var faktiskt väldigt läskigt. Jag relaterar självklart detta till det som tydligen uppstått som "bloggkriget". Jag och Mr Tubby är alltså tydligen lika bra, bara att han binder in sin läsare i någon slags fantasivärld med lögner och drömmar och därför blivit mer känd, på grund av hans talang till att manipulera folk. Jag själv avskräcker nog mina läsare. När dom har läst mina filosofier, så är dom alldeles upprörda eftersom dom just har insett vilken bitter sanning dom just har läst. Dom börjar fundera över sanningen, blir apatiska och tillslut placerad med tvångströja eller liknande. När dom sedan är färdig med "rehabiliteringen", så vågar dom ej läsa mina sanningar, eftersom dom, är rädd att bli psykiskt sjuka av den sanning som skrivs i denna blogg.
Helt ärligt så bryr jag mig inte om det här jävla "blogg-kriget" som har börjat, jag vet ändå att det egentligen inte existerar. Jag gillar faktiskt Mr Tubbys blogg och jag tror faktiskt att han innerst inne gillar min också. Jag skiter i vilken som är bäst, jag vill bara skriva ner det jag funderar om. Ni behöver inte läsa det, det skiter jag fullständigt i.
Så härmed skickar jag ett fredsförslag till Mr Tubby, låt oss avsluta detta krig som orsakat trasiga leder, förskräckta kamrater, förstörda fester osv. Nu slutar vi med den här jävla skiten. Vi kanske lägger ner våra bloggar också? Jag tycker ju fan att det är töntigt med bloggar, egentligen.
Jag vill inte låta självgod nu, men sedan jag startade denna blogg, så har jag sett ett par-tre stycken bloggar med samma inriktning dyka upp. Jag kan ju inte göra någonting åt det, dom har inte gjort något olagligt, men lite irriterande är det. Det är ju som att någon alltid skulle ha en likadan tröja på sig som du. Nä, kanske inte, jag vet inte. Jag blir bara förvånad då dom har startat sina bry-bloggar ett lagomt tag efter jag började med min, alltså har mitt mål gjort verkan. Att börja spekulera i fullständigt onödiga saker.
Jag kan länka till dessa bloggar:
http://frewdrick.bloggspace.se - Han startade sin före mig, men det har smått börjat bli en goore-blogg på sista tiden
http://skyddadinhoj.blogg.se - Inte riktigt samma, men erkänn Per, du hade aldrig startat din blogg om du inte läst min.
http://xayida.blogg.se - Hittills endast plagiat.
Jag är inte någon jävla mästare, folk får skriva vad dom vill. Jag skiter i vad ni tycker om mig nu, vill ni fortsätta läsa så gör det. Vill ni inte, så sluta då förfan, jag bryr mig inte.
Ken.
Kan ni förstå, Ken
Ken, hur fan ser han ut?
Iallafall så var beskrivningen av Ken (och av mig, tydligen) väldigt rolig.
"It's tough living in the shadow of someone else. Try though you may, you will never be as famous or as liked as your closest companion, although both of you are truly equals. Your lack of mystique and ordinary (albeit attractive) appearance doesn't attract many followers."
Det var faktiskt väldigt läskigt. Jag relaterar självklart detta till det som tydligen uppstått som "bloggkriget". Jag och Mr Tubby är alltså tydligen lika bra, bara att han binder in sin läsare i någon slags fantasivärld med lögner och drömmar och därför blivit mer känd, på grund av hans talang till att manipulera folk. Jag själv avskräcker nog mina läsare. När dom har läst mina filosofier, så är dom alldeles upprörda eftersom dom just har insett vilken bitter sanning dom just har läst. Dom börjar fundera över sanningen, blir apatiska och tillslut placerad med tvångströja eller liknande. När dom sedan är färdig med "rehabiliteringen", så vågar dom ej läsa mina sanningar, eftersom dom, är rädd att bli psykiskt sjuka av den sanning som skrivs i denna blogg.
Helt ärligt så bryr jag mig inte om det här jävla "blogg-kriget" som har börjat, jag vet ändå att det egentligen inte existerar. Jag gillar faktiskt Mr Tubbys blogg och jag tror faktiskt att han innerst inne gillar min också. Jag skiter i vilken som är bäst, jag vill bara skriva ner det jag funderar om. Ni behöver inte läsa det, det skiter jag fullständigt i.
Så härmed skickar jag ett fredsförslag till Mr Tubby, låt oss avsluta detta krig som orsakat trasiga leder, förskräckta kamrater, förstörda fester osv. Nu slutar vi med den här jävla skiten. Vi kanske lägger ner våra bloggar också? Jag tycker ju fan att det är töntigt med bloggar, egentligen.
Jag vill inte låta självgod nu, men sedan jag startade denna blogg, så har jag sett ett par-tre stycken bloggar med samma inriktning dyka upp. Jag kan ju inte göra någonting åt det, dom har inte gjort något olagligt, men lite irriterande är det. Det är ju som att någon alltid skulle ha en likadan tröja på sig som du. Nä, kanske inte, jag vet inte. Jag blir bara förvånad då dom har startat sina bry-bloggar ett lagomt tag efter jag började med min, alltså har mitt mål gjort verkan. Att börja spekulera i fullständigt onödiga saker.
Jag kan länka till dessa bloggar:
http://frewdrick.bloggspace.se - Han startade sin före mig, men det har smått börjat bli en goore-blogg på sista tiden
http://skyddadinhoj.blogg.se - Inte riktigt samma, men erkänn Per, du hade aldrig startat din blogg om du inte läst min.
http://xayida.blogg.se - Hittills endast plagiat.
Jag är inte någon jävla mästare, folk får skriva vad dom vill. Jag skiter i vad ni tycker om mig nu, vill ni fortsätta läsa så gör det. Vill ni inte, så sluta då förfan, jag bryr mig inte.
Ingenting
För en tid sedan, så umgicks jag med min vän på stan. Han undrade om jag hade lust att dra och spela poker. Visst, jag var jättesugen, men jag kände att jag bara ville gå hem och göra ingenting. Just ingenting, låter det skumt? Men tycker ni inte att det kan vara jävligt skönt att när man har umgåtts med folk en hel dag, bara gå hem och vara för sig själv och göra just INGENTING? (Förutom att skriva detta meningslös inlägg förstås).
När man gör "ingenting", så gör man ju självklart "någonting" t ex:
Sitter vid datorn
Ser på TV
Plinkar på gitarr
Ligger och lyssnar på musik
Ja, alla har säkert sina "ingentings" haha.
Jag själv, och säkert många andra, är ute efter att bara ha ensam tid för sig själv, men vissa vill bara göra just ingenting. Jag menar, dom gör samma saker som jag gör under denna tid, men dom kan göra dom här sakerna med andra personer i rummet. Dom bryr sig inte om vilka dom är med, vad dom gör, bara dom gör just ingenting.
När man gör "ingenting", så gör man ju självklart "någonting" t ex:
Sitter vid datorn
Ser på TV
Plinkar på gitarr
Ligger och lyssnar på musik
Ja, alla har säkert sina "ingentings" haha.
Jag själv, och säkert många andra, är ute efter att bara ha ensam tid för sig själv, men vissa vill bara göra just ingenting. Jag menar, dom gör samma saker som jag gör under denna tid, men dom kan göra dom här sakerna med andra personer i rummet. Dom bryr sig inte om vilka dom är med, vad dom gör, bara dom gör just ingenting.
Tidsmaskinen
Jag fick just nu en jävligt stor lust till att bygga en tidsmaskin och resa tillbaka i tiden. Jag vill inte resa tillbaka i tiden för att ändra på någonting dumt jag gjort (vilket är ganska logiskt, eftersom jag aldrig gör dumma saker). Jag vill bara resa tillbaka, överblicka hur allt såg ut då, hur människorna betedde sig.
Tidspunkter jag vill resa tillbaka till:
1980-talet: Mest för att morsan snackar om hur underbart 80-talet var och delvis för att jag är född 1989, så mina minnesbilder från 80-talet är minst sagt diffusa. Jag förväntar mig inte att alla ska ha leopard-tights och pudelfrillor, för det tror jag knappast. Jag tror dem flesta i min ålder tänker att ALLA såg ut så då, men det skulle ju kunna jämföras med att alla idag skulle se ut som någon typisk subkultur.
1968-69-70: Köpa en massa demoinspelningar av dagens musiklegender.
1950-talet: Här skulle börsen åka fram (om jag nu skulle ha något i den). Jag skulle inhandla 2 st jänkarbilar för en relativt billig summa (för saldot på mitt konto ska inte ändras även om jag reser tillbaka i tiden). Iallafall så skulle jag ha en bil som öl/cruising-bil och låta den andra stå helt orörd i ett garage. Jag skulle även köpa 2 st Fender Stratocaster's och göra samma i princip samma sak med dem. Ha en som bruksgitarr och en som jag inte ens rör. Fatta vad pengar det skulle vara värt. Men detta skulle inte gå då jag har nästan noll med pengar, men det var ju en annan sak.
Jag skulle nog passa på att gå på några konserter också.
1700-talet:
Skulle inte göra så mycket, bara stå och garva åt överklassens kläder och frisyrer.
Hade detta inte varit jävligt smidigt att kunna göra? Som jag nämnde tidigare så skulle jag inte ändra på någonting i tiden, det kan ju vara livsfarligt. Tänk om jag hade rest tillbaka till 1986 och gått på den där dansen som morsan och farsan träffades på, vilket 3 år senare genererade mig. Om jag då hade gjort allt för att förhindra deras möte, så hade ni inte läst detta och då hade Mr Tubby varit nöjd. Så förlåt min vän, för att jag föddes och växte upp till att bli bloggarnas mästare. Men hade jag inte blivit född, så hade du fått ha titeln som världens bästa bloggare. Men nu har jag ju tyvärr ingen tidsmaskin, så det går inte att ändra på.
Goore
Tidspunkter jag vill resa tillbaka till:
1980-talet: Mest för att morsan snackar om hur underbart 80-talet var och delvis för att jag är född 1989, så mina minnesbilder från 80-talet är minst sagt diffusa. Jag förväntar mig inte att alla ska ha leopard-tights och pudelfrillor, för det tror jag knappast. Jag tror dem flesta i min ålder tänker att ALLA såg ut så då, men det skulle ju kunna jämföras med att alla idag skulle se ut som någon typisk subkultur.
1968-69-70: Köpa en massa demoinspelningar av dagens musiklegender.
1950-talet: Här skulle börsen åka fram (om jag nu skulle ha något i den). Jag skulle inhandla 2 st jänkarbilar för en relativt billig summa (för saldot på mitt konto ska inte ändras även om jag reser tillbaka i tiden). Iallafall så skulle jag ha en bil som öl/cruising-bil och låta den andra stå helt orörd i ett garage. Jag skulle även köpa 2 st Fender Stratocaster's och göra samma i princip samma sak med dem. Ha en som bruksgitarr och en som jag inte ens rör. Fatta vad pengar det skulle vara värt. Men detta skulle inte gå då jag har nästan noll med pengar, men det var ju en annan sak.
Jag skulle nog passa på att gå på några konserter också.
1700-talet:
Skulle inte göra så mycket, bara stå och garva åt överklassens kläder och frisyrer.
Hade detta inte varit jävligt smidigt att kunna göra? Som jag nämnde tidigare så skulle jag inte ändra på någonting i tiden, det kan ju vara livsfarligt. Tänk om jag hade rest tillbaka till 1986 och gått på den där dansen som morsan och farsan träffades på, vilket 3 år senare genererade mig. Om jag då hade gjort allt för att förhindra deras möte, så hade ni inte läst detta och då hade Mr Tubby varit nöjd. Så förlåt min vän, för att jag föddes och växte upp till att bli bloggarnas mästare. Men hade jag inte blivit född, så hade du fått ha titeln som världens bästa bloggare. Men nu har jag ju tyvärr ingen tidsmaskin, så det går inte att ändra på.
Goore
Musik
Musik är en trevlig sak.
Jag och en vän pratade om olika sorters musik i olika situationer och då började jag tänka på hur viktigt det är att ha rätt musik i rätt situation. Om du ska ha ha en fin middag med din flickvän och ha lite skön bakgrundsmusik, så slår du nog inte på typ "I will eat your fucking guts while you're hanging in my roof you fucking bitch" av Grindfucker. Ifall du gör det så är du nog en riktigt sjuk jävel.
Tänk dig också att du ser en rysare och det blir en sån där satans jävla nervkittlande scen, inte fan skulle det funka med Vänner-temat då? Nä, då ska det ju bara vara en enda lång mörk ton med en massa effekter.
På fest är det också viktigt med den rätta musiken. Jag såg för ett tag sen en skiva, som var uppdelad i förfest, fest och efterfest. Jag ska nu försöka skriva ner min egna. Den blir nog inte komplett, men ett litet urval av förslag iallafall. Jag tror också att Mr Tubby kommer att hålla med mig lite.
Förfest:
Journey - Wheel in the sky
The Darkness - Growing on me
Kiss - Deuce
Ozzy Osbourne - Shot in the dark (här kan även Bruce Kulick och Jeff Scott Soto's version funka)
Toto - Pamela
Black Sabbath - A National Acrobat, The Wizard, Sabbath Bloody Sabbath
Fest:
Allt med Raised Fist
Allt med Skid Row
Toto - Hold the Line, Africa, Rosanna
Journey - Dont stop believing
Pantera - Cowboys from hell, Walk
The Offspring - Self Esteem, The kids aren't allright
Meat Loaf - Dead Ringer For Love
Efterfest:
RHCP - Californication
Skid Row - I remember you
Thin Lizzy - Dancing in the moonlight
Boston - More than a feeling
Whitesnake - Here i go again
Black Jack - Sista dansen (haha)
Nu kommer min trötta skalle inte fan på något mer, vilket är väldigt konstigt, för när man verkligen festar, så vill man ju fan lyssna på alla låtar som finns känns det som.
Varför blir man så less när alla spårar med Youtube och Spotify? Det enda man själv vill är ju att vara den som spårar med det. Jag tror att jag är expert på det på fester. Hade jag fått bestämma, så hade det varit att det är endast jag som får bestämma låtar man får lyssna på. Desvärre så stämmer inte min lite mer extrema sida av musik överens med mina vänners. Det är väldigt synd.
Förresten så måste jag skärpa mig lite med mitt bloggande, jag har fått klagomål att det uppdateras lite för sällan. Jag får skylla på att jag inte har haft tid. Men jag ska försöka bättra mig.
Vi hörs.
Goore
Jag gör även min vän en tjänst nu, genom att länka till hans blogg, eftersom han ofta gör samma sak mot mig.
Känner du att du nöjd just nu, eftersom du just nu har läst all dess sanning som finns, gå då in på tubbyshow.blogg.se, för att drömma dig bort i fantasins och lögnernas värld.
Jag och en vän pratade om olika sorters musik i olika situationer och då började jag tänka på hur viktigt det är att ha rätt musik i rätt situation. Om du ska ha ha en fin middag med din flickvän och ha lite skön bakgrundsmusik, så slår du nog inte på typ "I will eat your fucking guts while you're hanging in my roof you fucking bitch" av Grindfucker. Ifall du gör det så är du nog en riktigt sjuk jävel.
Tänk dig också att du ser en rysare och det blir en sån där satans jävla nervkittlande scen, inte fan skulle det funka med Vänner-temat då? Nä, då ska det ju bara vara en enda lång mörk ton med en massa effekter.
På fest är det också viktigt med den rätta musiken. Jag såg för ett tag sen en skiva, som var uppdelad i förfest, fest och efterfest. Jag ska nu försöka skriva ner min egna. Den blir nog inte komplett, men ett litet urval av förslag iallafall. Jag tror också att Mr Tubby kommer att hålla med mig lite.
Förfest:
Journey - Wheel in the sky
The Darkness - Growing on me
Kiss - Deuce
Ozzy Osbourne - Shot in the dark (här kan även Bruce Kulick och Jeff Scott Soto's version funka)
Toto - Pamela
Black Sabbath - A National Acrobat, The Wizard, Sabbath Bloody Sabbath
Fest:
Allt med Raised Fist
Allt med Skid Row
Toto - Hold the Line, Africa, Rosanna
Journey - Dont stop believing
Pantera - Cowboys from hell, Walk
The Offspring - Self Esteem, The kids aren't allright
Meat Loaf - Dead Ringer For Love
Efterfest:
RHCP - Californication
Skid Row - I remember you
Thin Lizzy - Dancing in the moonlight
Boston - More than a feeling
Whitesnake - Here i go again
Black Jack - Sista dansen (haha)
Nu kommer min trötta skalle inte fan på något mer, vilket är väldigt konstigt, för när man verkligen festar, så vill man ju fan lyssna på alla låtar som finns känns det som.
Varför blir man så less när alla spårar med Youtube och Spotify? Det enda man själv vill är ju att vara den som spårar med det. Jag tror att jag är expert på det på fester. Hade jag fått bestämma, så hade det varit att det är endast jag som får bestämma låtar man får lyssna på. Desvärre så stämmer inte min lite mer extrema sida av musik överens med mina vänners. Det är väldigt synd.
Förresten så måste jag skärpa mig lite med mitt bloggande, jag har fått klagomål att det uppdateras lite för sällan. Jag får skylla på att jag inte har haft tid. Men jag ska försöka bättra mig.
Vi hörs.
Goore
Jag gör även min vän en tjänst nu, genom att länka till hans blogg, eftersom han ofta gör samma sak mot mig.
Känner du att du nöjd just nu, eftersom du just nu har läst all dess sanning som finns, gå då in på tubbyshow.blogg.se, för att drömma dig bort i fantasins och lögnernas värld.
Bloggarnas krig
Ja, jag måste väl ge min version av eländet. För er som läst tubbyshow.blogg.se, så ska ni veta at ni har blivit missledda. Han har nämligen ljugit på en del viktiga punkter.
"Det han då med skräck upptäckte var att ingen i Boden stod bakom hans sak. Alla var hängivna till sin självutnämnda ledare och beskyddare Mr Tubby."
Detta är inte sant, det fanns många människor på festen som stod bakom min sak.
"Kränkt och ensam beslutade han sig därför för att mörda sin rival. Rasande sökte han upp "the tüb" som bara råkade befinna sig på samma utspårade fest som honom själv. Slugt gick han upp bakom vår hjälte och tog ett starkt strypgrepp runt hans hals. Men alla Mr Tubbys bloggfans räddade honom ur greppet. Goore var dock inte än besegrad. Senare under kvällen gick han återigen till attack som resulterade i att han föll och sårade sin axel. Det stod klart att Mr Tubby stod som segrare."
Här så försöker han likna mig vid något psykfall och att alla är emot mig, men det var bara en person som drog ut honom ur fighten genom ett strypgrepp som fick honom att näst intill grina. Att jag skadade min axel är sant, men det är absolut inte sant att Mr Tubby stod som segrare, för fighten blev aldrig avgjord.
Så tänk på det gott folk, nästa gång ni läser tubbyshow.blogg.se, ta i stort sett allting med en väldigt stor nypa salt.
"Det han då med skräck upptäckte var att ingen i Boden stod bakom hans sak. Alla var hängivna till sin självutnämnda ledare och beskyddare Mr Tubby."
Detta är inte sant, det fanns många människor på festen som stod bakom min sak.
"Kränkt och ensam beslutade han sig därför för att mörda sin rival. Rasande sökte han upp "the tüb" som bara råkade befinna sig på samma utspårade fest som honom själv. Slugt gick han upp bakom vår hjälte och tog ett starkt strypgrepp runt hans hals. Men alla Mr Tubbys bloggfans räddade honom ur greppet. Goore var dock inte än besegrad. Senare under kvällen gick han återigen till attack som resulterade i att han föll och sårade sin axel. Det stod klart att Mr Tubby stod som segrare."
Här så försöker han likna mig vid något psykfall och att alla är emot mig, men det var bara en person som drog ut honom ur fighten genom ett strypgrepp som fick honom att näst intill grina. Att jag skadade min axel är sant, men det är absolut inte sant att Mr Tubby stod som segrare, för fighten blev aldrig avgjord.
Så tänk på det gott folk, nästa gång ni läser tubbyshow.blogg.se, ta i stort sett allting med en väldigt stor nypa salt.
